onsdag 19 december 2007

Ledsen, besviken och illa berörd

Har varit på skolan med sonen på uppföljningsmöte ... det är första gången han skall få betyg och jag ville träffa de lärare där betyget inte skulle bli godkännt ... han har dyslexi, ett handikapp som inte syns men som man märker om det skall läsas högt eller skrivas något lite snabbt .

Sonen sa innan att det var inget att oroa sig för ... han var godkänd i det mesta ... de flesta prov hade slutat på G , det var hans uppfattning och han var nöjd ... jag har oroat mig lite ... eftersom vi blev kallade så förstod jag att det inte var riktigt godkännt i alla ämnen, men jag kunde inte ana hur det låg till ... en efter en lärare kom in och några hade inte möjlighet att vara med ... Sonen har inte lämnat in uppgifter i Idrott, Hemkunskap, Bild , Svenska ... ja, det var säkert i något mer ämne och då får man IG...

Det spelar ingen roll att man deltagit, försökt, är trevlig, positiv, att man fattat uppgiften fel och haft G på proven... (han kunde lika gärna skolkat, struntat i att göra uppgifterna, varit otrevlig mot lärare och förstört tillvaron för andra elever )... resultatet är detsamma!

Jag förstår att lärarna inte kan göra en bedömning om de aldrig får in läxor mm. och när de också säger att de har gjort allt som står i deras makt för att hjälpa Sonen så blir min slutsats ...att jag som förälder har brustit - för jag kan erkänna att jag har inte gjort allt som jag skulle kunna gjort...Sonen erkänner också att han inte förstått rätt...

Vi stannade kvar på skolan och skrev ut alla de arbeten som efterfrågades och lämnade in dom ... mest för samvetes skull och eftersom arbetena redan var gjorda - det ändrar ingenting, men vi inbillade oss att det skulle kännas bättre ... vi rensade i pappershögarna och gick surmulna och lite paff därifrån.

Lärarna på denna skola har aldrig erkännt och kommer aldrig erkänna OM de skulle göra något fel - vi har en tuff vårtermin framför oss Sonen och jag ... men jag har en plan ...


3 kommentarer:

Anonym sa...

Hej
Talade med en annan mamma på telefonen idag som också kände det som ni! Du vet snart vem det är.
Men jag och min fam önskar er en riktig GOD-JUL
Annica

Anonym sa...

Det kanske är dax för en insändare i MT!!! Det är fler som fått aha upplevelser & undrar vad som egenteligen händer på skolan. Jag tror INTE vi föräldrar brister utan det är lärarna som inte hinner med & då får vissa lida för det.

Anonym sa...

Vad kul det känns att vara skolbarnsmamma...
Känns som om det kan bli konflikter genom åren som kommer.

Förresten, om de säger att de gjort allt i sin makt, men ni inte visste hur illa det låg till - då har de redan där brustit som inte talat med er tidigare.
Alltså har de inte alls gjort allt i sin makt.
Jäkla puckon. Men på skolan lever de i sin egen lilla värld. Det har jag från säkra källor.