önskar jag Er alla som är inne och läser min blogg och tackar Dig för att Du tittar in ibland ...
Skrivandet har legat nere sen julhelgen började ... det betyder egentligen inte att jag "softat", tagit det lugnt och gjort allt det där "mysiga" jag skulle gjort, utan det har varit full fart ...som vanligt ... jag trivs väldigt bra när det är många människor runt mig och det händer saker ...så året slutar precis som jag vill ha det ... FULL FART FRAMÅT!
Nu går vi mot nytt år, ljusare tider och nya löften ... (mina nyårslöften brukar alltid brytas, så nu när det blir 2008 skall jag nog inte lova något ... tror jag ...)
I natt skall jag gör bokslut och fundera på vad jag förväntar mig av ett nytt spännande år ...
måndag 31 december 2007
lördag 22 december 2007
Julefrid
Sitter här och är nöjd ....allt är under kontroll, för jag har nästan slagit in alla paket, all julmat är inhandlad och jag har det hyfsat städat och pyntat ... så imorgon kan jag bara ägna mig åt "finliret" !
Grattis miss K som blir 10 år och Mr. K som Blir 31 ... det är speciellt med decemberbarn ...
Här hemma sover alla utom jag och det är tyst och stilla - julefrid - det finns tid för eftertanke ...
Det är egentligen inte min grej, jag vill hellre ha fart&fläkt, stoj&skoj och att det är lite hipp som happ ... men just nu kändes det skönt att bara sitta här och filosofera ...
Jag önskar alla som är inne på min blogg tid till en stunds eftertanke, julefrid och en riktigt god jul!
Grattis miss K som blir 10 år och Mr. K som Blir 31 ... det är speciellt med decemberbarn ...
Här hemma sover alla utom jag och det är tyst och stilla - julefrid - det finns tid för eftertanke ...
Det är egentligen inte min grej, jag vill hellre ha fart&fläkt, stoj&skoj och att det är lite hipp som happ ... men just nu kändes det skönt att bara sitta här och filosofera ...
Jag önskar alla som är inne på min blogg tid till en stunds eftertanke, julefrid och en riktigt god jul!
torsdag 20 december 2007
onsdag 19 december 2007
Ledsen, besviken och illa berörd
Har varit på skolan med sonen på uppföljningsmöte ... det är första gången han skall få betyg och jag ville träffa de lärare där betyget inte skulle bli godkännt ... han har dyslexi, ett handikapp som inte syns men som man märker om det skall läsas högt eller skrivas något lite snabbt .
Sonen sa innan att det var inget att oroa sig för ... han var godkänd i det mesta ... de flesta prov hade slutat på G , det var hans uppfattning och han var nöjd ... jag har oroat mig lite ... eftersom vi blev kallade så förstod jag att det inte var riktigt godkännt i alla ämnen, men jag kunde inte ana hur det låg till ... en efter en lärare kom in och några hade inte möjlighet att vara med ... Sonen har inte lämnat in uppgifter i Idrott, Hemkunskap, Bild , Svenska ... ja, det var säkert i något mer ämne och då får man IG...
Det spelar ingen roll att man deltagit, försökt, är trevlig, positiv, att man fattat uppgiften fel och haft G på proven... (han kunde lika gärna skolkat, struntat i att göra uppgifterna, varit otrevlig mot lärare och förstört tillvaron för andra elever )... resultatet är detsamma!
Jag förstår att lärarna inte kan göra en bedömning om de aldrig får in läxor mm. och när de också säger att de har gjort allt som står i deras makt för att hjälpa Sonen så blir min slutsats ...att jag som förälder har brustit - för jag kan erkänna att jag har inte gjort allt som jag skulle kunna gjort...Sonen erkänner också att han inte förstått rätt...
Vi stannade kvar på skolan och skrev ut alla de arbeten som efterfrågades och lämnade in dom ... mest för samvetes skull och eftersom arbetena redan var gjorda - det ändrar ingenting, men vi inbillade oss att det skulle kännas bättre ... vi rensade i pappershögarna och gick surmulna och lite paff därifrån.
Lärarna på denna skola har aldrig erkännt och kommer aldrig erkänna OM de skulle göra något fel - vi har en tuff vårtermin framför oss Sonen och jag ... men jag har en plan ...
Sonen sa innan att det var inget att oroa sig för ... han var godkänd i det mesta ... de flesta prov hade slutat på G , det var hans uppfattning och han var nöjd ... jag har oroat mig lite ... eftersom vi blev kallade så förstod jag att det inte var riktigt godkännt i alla ämnen, men jag kunde inte ana hur det låg till ... en efter en lärare kom in och några hade inte möjlighet att vara med ... Sonen har inte lämnat in uppgifter i Idrott, Hemkunskap, Bild , Svenska ... ja, det var säkert i något mer ämne och då får man IG...
Det spelar ingen roll att man deltagit, försökt, är trevlig, positiv, att man fattat uppgiften fel och haft G på proven... (han kunde lika gärna skolkat, struntat i att göra uppgifterna, varit otrevlig mot lärare och förstört tillvaron för andra elever )... resultatet är detsamma!
Jag förstår att lärarna inte kan göra en bedömning om de aldrig får in läxor mm. och när de också säger att de har gjort allt som står i deras makt för att hjälpa Sonen så blir min slutsats ...att jag som förälder har brustit - för jag kan erkänna att jag har inte gjort allt som jag skulle kunna gjort...Sonen erkänner också att han inte förstått rätt...
Vi stannade kvar på skolan och skrev ut alla de arbeten som efterfrågades och lämnade in dom ... mest för samvetes skull och eftersom arbetena redan var gjorda - det ändrar ingenting, men vi inbillade oss att det skulle kännas bättre ... vi rensade i pappershögarna och gick surmulna och lite paff därifrån.
Lärarna på denna skola har aldrig erkännt och kommer aldrig erkänna OM de skulle göra något fel - vi har en tuff vårtermin framför oss Sonen och jag ... men jag har en plan ...
lördag 15 december 2007
Dåligt samvete
Här sitter jag lördagmorgon med väldigt dåligt samvete ...
Dels för att jag inte bloggar som jag tänkt och dels för att jag inte håller vad jag lovar.
När Livskamraten startade min blogg så tänkte jag att jag skall i alla fall vara inne och blogga de dagar som det är någon som jag känner som har födelsedag, för då kan jag i alla fall skriva om det.
Det gick bra nästan hela november, sen gick det åt fanders ... så Mr. A, Mr.T, Mr.C, Miss J, Mr. U. och mitt äldsta brorsbarn grattis i efterskott! Och idag gratuleras mrs. B! (som jag inte pratat med på jättelänge - hoppas Du mår bra!)
I förrgår lovade jag en speciell liten vän att få sova över hos mig fredag till lördag och sen kom en "jobbmiddag" emellan och jag höll inte vad jag lovat ... vännen blev väldigt besviken och ledsen på mig ... men när jag ringde nu på morgonen och ni skall veta att jag gruvade mig, så var hon glad för att jag äntligen kommit hem och undrade när jag kommer och hämtar henne ... inga sura miner där inte ... tänk om fler hade sådan inställning ...
precis som hon visste att jag redan hade så dåligt samvete och att det faktiskt inte går att ändra på det som redan hänt ... det är bättre att blicka framåt och så hoppas vi att vi lyckas med "sova-över-projektet" idag i stället.
Jag älskar denna 4-årings attityd och hoppas jag får vara med att se hur långt hennes positiva inställning tar henne i livet... Nu är jag också glad och det dåliga samvetet är borta!
Dels för att jag inte bloggar som jag tänkt och dels för att jag inte håller vad jag lovar.
När Livskamraten startade min blogg så tänkte jag att jag skall i alla fall vara inne och blogga de dagar som det är någon som jag känner som har födelsedag, för då kan jag i alla fall skriva om det.
Det gick bra nästan hela november, sen gick det åt fanders ... så Mr. A, Mr.T, Mr.C, Miss J, Mr. U. och mitt äldsta brorsbarn grattis i efterskott! Och idag gratuleras mrs. B! (som jag inte pratat med på jättelänge - hoppas Du mår bra!)
I förrgår lovade jag en speciell liten vän att få sova över hos mig fredag till lördag och sen kom en "jobbmiddag" emellan och jag höll inte vad jag lovat ... vännen blev väldigt besviken och ledsen på mig ... men när jag ringde nu på morgonen och ni skall veta att jag gruvade mig, så var hon glad för att jag äntligen kommit hem och undrade när jag kommer och hämtar henne ... inga sura miner där inte ... tänk om fler hade sådan inställning ...
precis som hon visste att jag redan hade så dåligt samvete och att det faktiskt inte går att ändra på det som redan hänt ... det är bättre att blicka framåt och så hoppas vi att vi lyckas med "sova-över-projektet" idag i stället.
Jag älskar denna 4-årings attityd och hoppas jag får vara med att se hur långt hennes positiva inställning tar henne i livet... Nu är jag också glad och det dåliga samvetet är borta!
fredag 7 december 2007
Väntan
På väg ner till Falun idag så upptäckte vi att billjuset var dåligt - det pekade rätt ner i backen ... Livskamraten ringde verkstaden i Mora och vi fick komma in direkt...nu sitter vi här 1 timma senare ...datafel... Jag är hungrig och väldigt less på bilar och på kaffe ... Och nu börjar det bli bråttom eftersom vi har en tid att passa i Falun - det enda som var bra med det här är att jag kan blogga direkt från mobilen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
