Utan mobil ...

och jag känner mig helknäpp ... igår vid 15-tiden lämnade jag in min gamla mobil till IT-avdelningen på mitt jobb, för jag ska få en ny men vill ha kvar all information som jag sparat under årens lopp och då behövde de behålla telefonen ett tag så jag har allt på ett ställe ... det passade bra för jag skulle ändå vara ledig i dag så jag trodde att jag LÄTT kunde vara utan mobil ... det är inte LÄTT det är HELKNÄPPT ... jag har ingen aning om vad klockan är, jag vet inte vad som händer uti världen, jag kunde inte ta tid på fotbollsträningen idag, jag vet inte om någon vill mig något viktigt, jag kan inte ringa, sms:a och kolla mail i tid och otid och jag kan inte de telefonnummer jag kunde bara för några år sedan för jag slår aldrig nummer nu förtiden ... och jag som har bra sifferminne... jag är out of order ... detta trodde jag inte att jag skulle behöva skriva ... jag är beroende av min mobil ...det trodde jag aldrig skulle hända ... jag som är uppvuxen med en sån där gammal svart telefon där det fanns en rund platta med hål i, där satte man i fingret och drog det nummer man skulle ha, ett i taget ... mitt första telefonnummer kunde jag redan i 5 års ålder 11 23 87 då bodde vi på Tornfalksgatan 147 ... vi flyttade innan jag skulle fylla tio och då visste jag att riktnummret var 019 ...

På tal om siffror... även om jag just nu inte kan ett enda telefonnummer - utan att riktigt tänka efter -så vet jag att idag är det 3/2 2010 och Jonas och jag har varit ett par i 26 år ... Livskamraten är på vift ... ja, jag känner mig lite helknäpp ... men imorgon får jag förhoppningvis både gubbe och mobil tillbaka och livet återgår till det vanliga ...